Vad händer i kroppen när man slutar snusa?

När du slutar snusa upphör den regelbundna tillförseln av nikotin. Kroppen och hjärnan behöver då vänja sig vid att fungera utan de återkommande nikotindoserna.

Under den första tiden kan du få abstinensbesvär som snussug, irritation, rastlöshet, sömnsvårigheter och problem med koncentrationen. Besvären är vanligtvis övergående och brukar minska gradvis.

De första timmarna och dygnen

Nikotin påverkar bland annat nervsystemet och hjärt-kärlsystemet. Snusning kan höja puls och blodtryck medan snuset används. När du slutar upphör den återkommande nikotinpåverkan, men kroppen kan samtidigt reagera på frånvaron av nikotin. Folkhälsomyndigheten beskriver att snusning påverkar hjärta och kärl och är förknippad med flera hälsorisker.

Redan under det första dygnet kan du börja märka:

• snussug
• rastlöshet
• irritation
• svårigheter att koncentrera dig
• ökad hunger
• trötthet eller sömnsvårigheter

Det är kroppens anpassning, inte ett tecken på att du behöver börja snusa igen.

Under den första veckan

För många är den första veckan den mest intensiva perioden. Det fysiska suget kan komma i vågor och vardagliga situationer kan kännas ovana utan snus.

Du kanske märker att du automatiskt söker efter dosan efter maten, till kaffet eller under en paus. Dessa reaktioner är delvis kopplade till nikotinberoendet och delvis till inlärda beteenden.

Sluta-röka-linjen beskriver att abstinensbesvär ofta upplevs som mest besvärliga under den första veckan och därefter avtar successivt.

Efter några veckor

För många minskar de tydligaste abstinensbesvären under de följande veckorna. Samtidigt kan situationer som tidigare varit starkt kopplade till snus fortsätta att väcka sug.

Det kan exempelvis vara:

• morgonkaffet
• bilkörning
• en stressig arbetsdag
• alkohol
• sociala sammanhang
• tristess
• belöning efter en prestation

Nu handlar arbetet ofta mindre om att stå emot en konstant abstinens och mer om att bygga nya vanor.

Varför kan humöret påverkas?

Nikotin påverkar hjärnans belöningssystem. När den regelbundna tillförseln försvinner kan du under en period känna dig irriterad, nedstämd eller rastlös.

Det kan vara bra att förvarna personer i din närhet. Du kan exempelvis säga att du håller på att sluta snusa och att humöret tillfälligt kan påverkas.

Sök hjälp om du får kraftig eller ihållande nedstämdhet, stark oro eller andra psykiska besvär som känns svåra att hantera.

Varför kan aptiten öka?

Ökad aptit kan förekomma när man slutar använda nikotin. Samtidigt försvinner en rutin som ofta sysselsatt munnen, vilket kan göra att småätande blir ett nytt beteende.

Det kan hjälpa att:

• äta regelbundet
• planera mellanmål
• dricka vatten
• ha sockerfritt tuggummi tillgängligt
• skilja på hunger och snussug
• röra på sig regelbundet

Du behöver inte försöka genomföra en strikt diet samtidigt som du slutar. Det viktigaste är att skapa hållbara rutiner som minskar risken att börja snusa igen.

Vad händer med vanorna?

Ett snusberoende består inte enbart av nikotin. Snuset kan ha blivit en del av hur du hanterar stress, pauser, sociala situationer och belöning.

När snuset tas bort kan en situation därför kännas tom eller ofullständig.

Arbeta med en situation i taget:

• Tidigare vana: Snus direkt efter lunch. Ny rutin: Res dig, drick vatten och gå ut i fem minuter.
• Tidigare vana: Snus under bilkörning. Ny rutin: Ha tuggummi i bilen och lyssna på en särskild podd.

Målet är att ge hjärnan en ny förväntan i den gamla situationen.

Vilka positiva förändringar kan man märka?

Vilka förändringar du märker är individuellt. En del beskriver bland annat:

• en känsla av större frihet
• mindre planering kring dosor och inköp
• minskade kostnader
• att inte längre behöva avbryta aktiviteter för att snusa
• att munnen inte längre utsätts för snus på samma sätt

1177 beskriver att det kan vara svårt att sluta även när man känner till hälsoriskerna, eftersom nikotin skapar beroende.

Att beslutet känns svårt betyder därför inte att det är fel. Det betyder att kroppen och beteendena behöver tid att förändras.

När kan medicinskt stöd vara relevant?

Stöd kan vara relevant om du:

• har ett starkt nikotinberoende
• tidigare har fått återfall
• får svår abstinens
• använder snus för att hantera stress eller mående
• har frågor om vilka behandlingsalternativ som är lämpliga
• har andra sjukdomar eller använder andra läkemedel

Hos klar. kan du genomföra en medicinsk bedömning online. Läkaren bedömer din situation individuellt och avgör om behandling är lämplig.

CTA: Se hur bedömningen fungerar

Vanliga frågor

När börjar abstinensen? Abstinensbesvär kan börja inom det första dygnet efter att du slutat.

Går snusabstinensen över? För de flesta minskar besvären gradvis. Hur lång tid det tar varierar mellan olika personer.

Är det farligt att sluta snusa? Att sluta tillföra nikotin är i grunden positivt, men abstinensen kan vara obehaglig. Sök vård om du får kraftiga eller oväntade besvär.

Varför tänker jag fortfarande på snus efter flera veckor? Tanken kan vara kopplad till inlärda situationer och rutiner, även efter att den mest intensiva fysiska abstinensen minskat.

Sammanfattning

När du slutar snusa behöver kroppen och hjärnan anpassa sig till ett liv utan återkommande nikotin. De första dagarna och den första veckan kan vara krävande, men besvären brukar minska.

Samtidigt behöver du bryta kopplingen mellan snus och vardagliga situationer. Därför är en konkret plan ofta mer användbar än att enbart försöka förlita sig på viljestyrka.

Förslag på interna länkar

• Hur länge varar snusabstinens?
• Varför är det så svårt att sluta snusa?
• Sluta snusa vid stress
• Återfall efter snusstopp
• Starta medicinsk bedömning

Källor för medicinsk granskning

• 1177: Hjälp att sluta snusa
• 1177: Rökning och snusning – så påverkas din hälsa
• Folkhälsomyndigheten: Hälsorisker med snusning
• Sluta-röka-linjen: När du har slutat